Plastskatten har fyllt ett år

Plastskatten har fyllt år – rekord av försäljning av avfallspåsar

Den nya plastskatten chockhöjde priset på bärkassar, till mångas förtret. Kostnadshöjningen i konsumentled innebar en stark ström av kunder, som valde icke skattade alternativ. Exempelvis höjdes volymen på andra system för att transportera handlade artiklar till hemmet,. Tygpåsar, papperskassar och produktjonglerande medans bilnycklar lirkas fram. till exempel. 2021 bjöd på en del återkommande scener för den uppmärksamme.

Försäljning av avfallspåsar i olika former ökade med rekordmängder, samtidigt som färre bärkassar i plast konsumerades enligt dagligvaruhandeln. En lagändring som hade effekt, det kan få argumentera emot. Men det har också inneburit ökad försäljning från påsar långväga ifrån, vilket motarbetar hela omstruktureringen. Europeiska produkter kräver mindre transport samt har en högre grad av kontroll än i utvecklande länder, då vi har förmågan att avsätta tid och pengar för att nå framgång i kampen mot växthuseffekten.

Efter plastskatten: Import av fossilbaserade påsar ökar

Fossilbaserade plastpåsar ända från Kina ökar efter att plastskatten införts. Det räknade troligtvis beslutsfattare inte med, när den högre taxan på plastpåsar infördes för lite drygt ett år sedan. Det är tråkigt, speciellt eftersom klimatsmarta produkter finns producerade på närmare håll. Bättre på alla vis med andra ord. Förändring kan inte ske utan oss. Väljer vi etiskt vidriga produkter som ökar vårt klimatavtryck avsevärt, sinkar vi ner en nödvändig utveckling mot en renare, tryggare värld.

En positiv bieffekt av att EU stampar takt i klimatfrågan är att finansiellt stöd till miljövänlig teknologi sedan länge varit verklighet för pionjärer inom grön kunskap. Det har gjort att ekologisk teknik centrerats avsevärt runt vår sammanslutning av tjugosju nationer, utbud, pris och tillgång, när det gäller grönt utbud har vi aldrig varit bättre, men fortfarande inte tillräckligt bra. Välj nya handlingsmönster som speglar driv för en hållbar morgondag, det kommer smitta av sig och ytterligare sätta press på industrin att skifta sin verksamhet mot klimatneutral existens.

Kunskap är inte tung att bära. Vi lever i den tid där vetenskap, åsikter och teorier delas på ett knapptryck. Aldrig förr har det varit så enkel att veta saker. Kanske därför som allt mer röster hörs om klimatförändringar, då allt fler inser konsekvenserna av att fortsätta på inslaget spår, ödesdigra som bäst. Europas satsning på grön teknologi innebär att fler hållbara lösningar får chansen. Det är en handlingsplan som kommer visa sig vara värdefull långt framöver. Under tiden vår industri ställer om till klimatsmart verksamhet, är det därför viktigt att visa ställningstagande via konsekventa konsumentval. Det finns etiska alternativ för de flesta av dagens engångsprodukter.

Välj närproducerat och miljövänligt

Våra dagliga val påverkar vårt klimatavtryck. Om vår aspiration är att bli klimatneutrala innan år 2050 räcker det inte att storindustrier ändrar sig, gemene man behöver justera en del saker i sin konsumtion och avfallshantering också. Genom att minska svinn eller icke förnyelsebara produkter ï din vardag, minimerar du effektivt ditt privata klimatavtryck. Välj förnyelsebara produkter kompatibla med naturen, det är allt som är gångbart i det långa loppet.

Plastpåsar ett bra exempel där daglig förändring är enkel men effektiv. Säg nej till traditionell fossilbaserad plast, som fortfarande är vanligast på marknaden. Välj istället organiskt material som enkelt bryts ner av mikroorganismer i en vanlig kompost. Låter det orimligt? Avfallspåsar kompatibla med moder jords kretslopp finns inom räckhåll för de flesta familjer i Sverige. Ett problem som alltså kan lösas billigt och enkelt, som vid regelbunden konsumtion effektivt minskar mängden avfall som bidrar negativt till vår jord. Det är inte det enda som måste göras, men det är en början. Ett beslut i taget kommer den här frågan vinnas, men det kräver att man börjar tänka miljömedvetet och agera därefter.

Plastskatt eller inte, handlingens tid har kommit!

Europa har de fabriker med störst kapacitet inom komposterbar bioplast. Men om efterfrågan inte ställer krav på producenter att ändra sig, kommer de troligtvis inte att göra det. Då fortsätter allt som vanligt och vart det leder vet vi, Mad Max. Dags att vi börjar stödja lokala producenter som investerar i oss med andra ord, med gröna produkter designade för en bättre morgondag. Om valet är det andra resultatet, är frågan snarare varför fler inte gör de kan för att leva ett klimatsmart liv omgående. För ingen förstör väl medvetet och cyniskt vår jord för gympadojor? Men vi kan inte skylla på okunskap. Inte sticka huvudet i sanden, vända andra kinden till eller räkna till tio . Agerande är det enda som gäller!

Hur blir man klimatsmart – tips från miljöengagerad

Världen är överens. Något måste göras åt växthuseffekten omgående, annars kommer konsekvenserna bli ödesdigra. EU har en ny, ambitiös klimatlag och USA tillsammans med Kina påbörjat dialogen på allvar. Som de med störst koldioxidutsläpp i världen i världen, måste nationerna med för att nå riktiga framsteg. Förändring ligger i sikte, ökade resurser för hållbara lösningar är avsatta. Det betyder fler valmöjligheter för dig som konsument. För att minimera ditt klimatavtryck krävs en rad justeringar i din vardag. Hur du rör dig, vad du handlar och hur du återvinner ditt avfall är nyckelfaktorer i ett klimatsmart liv.

Det handlar om förändring. Det enkla svaret på hur blir man klimatsmart är genom ändrade vanor. Storföretag med stora utsläpp tvingas klimatkompensera och bättre teknik för sundare vardag blir allt mer tillgängligt. Vår population har aldrig varit högre och världen aldrig mer stressad. Med gemensam insats har vi en chans att nå ett nettonollutsläpp innan år 2050. Det betyder vi alla, tillsammans för en bättre framtid. Det viktigaste i det initiala skedet är inte att vara perfekt, det är påbörja resan mot klimatsmart liv över huvud taget.

Klimatsmarta tips som gör skillnad

  • Transport: skippa bilen! Hur vi transporterar oss är en stor del av våra individuella utsläpp. Använd bilen så lite som möjligt, speciellt om den drivs med hjälp av fossila drivmedel. Om du har möjlighet att utnyttja andra metoder för förflyttning än bil, är det positivt. Ta cykel, skateboard, elcykel, sparkcykel eller jogga istället när det är möjligt. Bra för dig och miljön. Ett miljövänligare kollektivt alternativ är inte heller ett dåligt val, såsom tåg, tunnelbana eller spårvagn.
  • Minska mängden slängd mat: Genom att planera dina inköp väl kan du minska svinnet av mat avsevärt. Det finns appar som hjälper till att skapa matlistor för att maximera den utnyttjade delen av köpt mat. Du tjänar i plånboken på att vara klimatsmart när det handlar om matsvinn. Det är en del av återvinningen som vi med viss eftertanke förminskar. Kompostera mera.
  • Slösa inte el: För att bli klimatsmart behöver du minimera svinn över huvud taget. Avstängda glödlampor, moderat temperatursänkning och att vara noga med att stänga av elektroniska apparater när de inte nyttjas är en bra start för att vara mer klimateffektiv. Tvätta planerat och i klimatsmart temperatur samt diska grönt för bättre klimatkalkyl. Slösa kortfattat inte på vatten eller energi i onödan, så minimerar du ditt dagliga klimatavtryck.
  • Konsumera klimatsmart: Genom att använda produkter som är hållbara för naturen bidrar du till minskat svårnedbrutet avfall som påverkar miljön negativt. Byt ut påsar, avfallspåsar, hundpåsar, matkassar, och alla andra typer av plastpåsar mot miljövänliga alternativ, samt föredra produkter tillverkade ur förnyelsebart material. Styr flödet av avfall mot att enbart innehålla hållbara alternativ.
  • Ät mindre kött: Animaliska produkter kräver mycket resurser av jorden och står för runt fem procent av globens utsläpp. Genom att välja vegetabiliska alternativ, som kräver mycket mindre resurser, lever du inte bara en hälsosammare livsstil, du minskar även ditt klimatavtryck. Välj bort kött eller fisk några dagar i veckan till förmån för gröna alternativ.
  • Köp begagnat: Överanvändandet av material är ett stort problem i slit och släng-eran av världshistorien. Det finns mängder av produkter som kan köpas second hand, från möbler kläder, köksutrustning eller leksaker till vintersportprylar eller lampfixturer, det mesta går att hitta i använt skick. Det betyder att inga nya resurser använts för att du skall införskaffa en ny produkt istället. Bra för både plånboken och miljön.

Klimatkalkylator från Världsnaturfonden användbar

Testa dig med WWFs klimatkalkylator för att se hur just ditt dagliga avtryck ser ut. Världsnaturfonden bidrar med en uträkning över dina individuella utsläpp, för att hjälpa dig identifiera möjligheter till utveckling i vardagen. Det handlar om en mängd små vanor som kan justeras för att optimera ditt klimatavtryck. Rom byggdes inte på en dag, börja med en sak i taget. Det gäller att börja. Börja ha ett grönt tänk och handla därefter.

Livet i haven är hotad av fiskeindustrin

Seaspiracy på Netflix en tankeväckande film som upprör

Dokumentären SeaspiracyNetflix väcker känslor till liv. Den visuella skapelsen handlar om hur vi behandlar havet, från plastnedskräpning till överfiskning, där sistnämnda blir fokuspunkt i granskningen. Brittiske regissören Ali Tabrizis har skapat en film som inte är rädd att följa pengarna, till de verkliga profitörerna i dramat, för en gångs skull. Den frispråkiga dokumentären har fått en hel del starka reaktioner som mothugg, bland annat av medverkande i filmen.

Den känsloladdade skildringen har fått stor spridning på sociala medier och många internationella miljöorganisationer har kommenterat filmen i längd, med siffrorna som helmantlade kulor i debatten. Det är skrämmande siffror. Det är effektivt. Bojkotta fisk är en åsikt som hörs allt oftare. Industriella röster manar till lugn. Vad skulle de annars göra?

Punkterna som Seaspiracy tar upp kräver uppmärksamhet

Överfisket av våra hav av pågår för fullt Det är något som dokumenterats väl i den nya Netflix-filmen och spridits som löpeld på exempelvis Facebook. De siffror som Seaspiracy publicerar väcker djup ilska, det är trots allt liv det handlar om. Lite respekt tack. Få hade nog föreställt sig verkligheten så bister som den faktiskt är. Man känner sig tagen på sängen och första tanken är att aldrig mer äta fisk, trots att marint tillskott i vår kost varit en självklarhet i millennier. Så ansvarslöst av oss att hamna här. Plötslig känns domedagsfilmer med karg och mörk framtid fri från liv inte längre lika avlägsna. En industri som anställer tvåhundra miljoner människor direkt eller indirekt är knappast enkel att avlägsna, eller reglera effektivt. Det betyder inte att vi inte måste försöka.

Närmare tre triljoner fisk lämnar havet varje år, varav många är åskådare som slukas med av den gigantiska industrin trots brist på önskvärdhet. Upprörande. Under åren har fiske lämnat miljontals kilometer av fisknät i haven, procentuellt en mycket större mängd än den av sugrör, som är en produkt som varit i blåsväder det senaste. De plastprodukterna är förmodligen tillverkade av icke förnyelsebar plast oavsett, med flera hundra år lång nedbrytningstid. Världens hav är en viktig kolsänka och det destruktiva förhållningssättet en miljardindustri har på vår naturliga rikedom smärtar på samma gång som det skapar seriösa negativa effekter för oss alla. Att våra korallrev på jorden nästintill försvunnit? Effekt av aggressivt fiske och en visuell skada det är svårt att förringa. Men vad är lösningen?

Seaspiracy visar övergrepp som bryter mot internationella lagar

Allmänt beundrade marina arter skyfflas undan trots förbud och slaktas utan nåd, för att tjäna några kronor av nationer och individer utan eftertanke. Utan respekt för det liv som släcks eller vilka ekosystem som rubbas, profiterar fiskindustrin på havets bekostnad. Enligt earth.org. är det ett faktum vi alla får betala för. Hade det varit bättre att de miljontals arbetarna i fiskeindustrin jobbade inom verksamheter designade för en hållbar framtid istället?

Ökad produktionskapacitet av förnyelsebara produkter som komposterbara avfallspåsar, biogas eller solcellsenergi är framtiden, inte destruktiva industrier som suger livet ur vår jord för profit. Vi som konsumenter har kraft att påverka via våra val, dags att utnyttja den i full effekt. Kanske är det fullt engagemang av all som nya klimatlagen 2021 behöver för att nås. Dags för gräsrotsaktivister att leda marschen mot en bättre morgondag, för de som leder vägen idag bryr sig om fel grejer.

Marknadsföring utan integritet ständigt i fokus

Hållbart fiske verkar vara senaste marknadsföringsjippot som seriöst tappat i förtroende bland konsumenter. Det är svårt att inte se igenom de monetära drivkrafter som styr industrin, efter att det så effektivt slängs i ansiktet på oss i Seaspiracy dokumentären. Det spelar ingen roll att de exakta siffrorna kan debatteras, eller det faktum att intervjuade objekt inte uppskattar hur deras anseende fläckas efter en orättvis porträttering i filmen. De bevis på överfiske och skrupellösa metoder industrin använder kan inte argumenteras, eftersom det är fångat på film.

Det är en riktad film där fiskkonsumtion påvisas ha en hel del negativa effekter på havet och den tänjer på gränserna i sin skildring. Samtidigt bidrar den med aldrig förr fångade scener som manar till förändring nu. Plast i haven är ett problem som länge aktiverat eldsjälar världen över. Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen och WWF är bara ett fåtal av alla de organisationer som satsar stora resurser på bevaringen av havet genom utbildning och reglering av plastkonsumtion., Då borde en global verksamhet som bidrar med skrämmande siffror för framtiden av våra vatten vara av högt intresse.

Att dialogen förs om den katastrofala effekt finansiella institutioner har på våra marina bestånd är av godo. Att inkörsporten var en annan fråga som likvärdigt påverkar vår värld negativt visar bara att allt vi gör sitter ihop. Det ena förtar inte det andra, de gör varandra starkare unisont. Det betyder inte att plast i haven bidrar med individuella problem för vår naturella välfärd som på samma vis kräver engagemang och förändring. Vi behöver agera nu, för att framtidens flora av arter i haven inte skall decimeras utan möjlighet till återhämtning, för att vi vill ha fiskpinnar billigt.

Kritiken är nästan lika intressant att följa som Seaspiracy

Flera av de stora märkena som filmskaparen hänger ut har protesterat rigoröst, med målsättning att sky sig de anklagelser som Seaspiracy på Netflix gör gällande. Det känns ganska väntat om man granskar frågan som lekman, globala konglomerat med fuffens som affärsmodell tenderar att vara defensiva i sin natur. Mycket av kritiken handlar om påståendet att haven kommer vara tomma på fisk 2048. Oavsett om det är bokstavligt sant eller inte, bidrar kreationen med aldrig förr dokumenterat material som tveklöst drar bort ridån från de mörkare krafter som härjar på våra hav. Bra gjort.

Det är sant att filmen är dramaturgiskt friskapande och kräver engagemang för en fråga där de flesta verkar vilja stoppa huvudet i sanden. Från plast i haven, till en djupdykning runt frågan om kommersiellt fiske och allt det kostar vår jord, den gemensamma nämnaren är en hållbar livsstil med minimalt klimatavtryck. Det räcker inte med klimatsmarta soppåsar, men alternativ konsumtion är en del av den förändring som varje individ behöver ta ansvar för på vardaglig basis. Frågan är om minskad eller stoppad fiskkonsumtion har en positiv effekt för vår jord? Utan tvivel skulle de delfiner, hajar, sköldpaddor och tusentals fiskar som porträtteras i filmen tycka det.

Filmen manar till handling – är ett fiskfritt liv enda lösningen?

Visuella bevis där vackra havsvarelser som delfiner, valar, sälar och allt annat som fastnar i näten och slaktas utan pardon eller eftertanke ställer frågan hur mycket det här måste hända för att det skall bli en vardag för alla inblandade. Hos fiskeindustrin verkar det vara svårt att hitta välvilliga aktörer, oavsett var man letar. Fusk med gröna märkningar verkar tämligen utbredd och ”Greenwash-are” som lovar ekologiskt och hållbart tjänar storkovan. Det är en skrämmande verklighet som för tankarna till utrotningen av bison av nyanlända i det nya Amerika för 400 år sedan, fast idag. Seaspiracy är enligt Aftonbladet effektiv, det håller vi med om. Hur kan vi låta dessa övergrepp mot vårt hav hålla på?

Är det dags att slänga fisken på hyllan? Det tycker vi varje individ bör svara på själv, oavsett om det är jakande eller nekande. Sant är att fiskeindustrin påverkar haven ofantligt, eventuellt med följder vi aldrig kommer kunna läka, oavsett vad vi gör. Det är det svårt att sätta ett pris på. Bortfall av jobb eller kostvanor som ändras blir verklighet tills slut oavsett, om vi fortsätter såhär, kanske lika bra att bara göra förändring nu direkt, på en kollektiv, global nivå. Vad hade det haft för effekter på vår gemensamma framtid?

Seaspiracy skapar aktivitet – det är bra

Precis som tanklös skövling av Amazonas naturresurser är haven ett område där vår gemensamma makt måste skapa förändring. Hur verkligheten ser ut idag vet vi, det håller inte måttet på länga vägar. Därför vill vi skapa opinion för förändring via engagemang i frågan på alla sätt möjliga, exempelvis via vår blogg där vi regelbundet uppdaterar med intressanta nyheter Vi säger tack till Seaspiracy, en skrämmande film med engagerande innehåll som manar till handling. Vi följer med strömmen och vårdar våra hav så gott vi kan vid varje tillfälle som ges. Det är det minsta man kan göra får vår natur.

Miljöorganisationer arbetar för framtiden

Engagera dig i miljöorganisationer i Sverige

Har du frågat vad du kan göra för klimatet? Aktivera dig i miljöorganisationer i Sverige är ett bra svar på det. Klimatkrisen är här på allvar och världen har börjar vakna upp, men det går för långsamt! Vår kollektiva insats kan göra skillnad om vi blir tillräckligt många i kampen. Lokala och internationella miljöorganisationer arbetar aktivt med att bromsa växthuseffekten, värna om lokalt djurliv och främja symbiotiskt leverne oavsett art. Det bör de flesta kunna ställa sig bakom.

Men vilken miljöorganisation är bäst att engagera sig i? Vi på Baggy tycker inte det spelar så stor roll, utan anser att det är ett brinnande engagemang som är stöttepelaren i frågan. Här nedan går vi igenom några av de alternativ som vårt land i norr erbjuder, med förhoppning att inspirera handling hos våra läsare. Sann förändring når vi tillsammans och förändringens tid är nu.

Miljöorganisationer lista:

  1. WWF
  2. Naturskyddsföreningen
  3. Greenpeace
  4. Jordens Vänner

Fyra miljöorganisationer sticker ut

Ett stort antal föreningar, organisationer och företag sysslar med klimatfrågor i Sverige. Dock är det ett mindre antal som tillhör de mest etablerade. Många av de har haft verksamhet närmare ett sekel. Vi stöder aktivt WWF som tveklöst tillhör giganterna, tillsammans med Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Jordens vänner. De delar vissa egenskaper lateralt, exempelvis är de ideella, partipolitiskt obundna och arbetar för hållbar bevaring av vår värld.

WWF – Världsnaturfonden med över femtio år i Sverige

Genom arbete inom tre fokusområden har WWF varit en källa för inspiration för miljökämpar i över ett halvt sekel. Deras värnande om djur, natur och våra medmänniskor är väldokumenterad och föreningen bidrar med flera enkla sätt att bidra, du väljer hur! Genom att bli fadder, volontär, starta en insamling eller aktivera världens barn kan du bidra till förändring, bland annat.

I praktiken är det en insamlingsorganisation som är beroende av ideella bidrag för att finansiera projekt ämnade att förbättra vår värld. Deras viktiga verksamhet är aktiv i över hundra nationer och totalt finns det över fem miljoner stödjare globalt. Om du vill läsa mer om Världsnaturfonden kan du göra det i vår bloggartikel där vi går in mer på djupet av vårt ställningstagande.

Naturskyddsföreningen – störst och äldst

Redan det första decenniet förra århundradet initierades det som idag är Sveriges största miljöorganisation. Ideella, politiskt obunden och med en bra bit över tvåhundratusen medlemmar i tvåhundrasjuttio kommuner påverkar de lagstiftning, skyddar vår natur, utrotningshotade djur samt exponerar miljövidriga individer för deras brott mot vår planet. Selma Lagerlöf var en tidig opinionsbildare, precis som konstnären Anders Zorn.

Deras tillvägagångssätt handlar om att sprida kunskap. Deras heta intresse för miljöfrågor sätts rutinmässigt på kartan via tryckt material, kampanjer, offentlig dialog och påtryckning av media. Naturskyddsföreningen vurmar extra för arbete som rör klimatet, haven, skogarna, lantbruk och arbete mot miljögifter. Viktiga frågor där engagemang är kritiskt för att positivt resultat.

Greenpeace – uppmärksammade aktioner och arbete för grön fred

Idag är Greenpeace en internationell miljöorganisation som engagerar bland annat inom atomkraft, bevarande av våra hav, skogar och arbete mot miljögifter samt genmanipulerad biomassa. Mest energi avdelas idag två frågor, bevarandet av våra hav och förhindra uppvärmningen av jorden. Som namnet antyder arbetar de även för världsfred samt nedskärning av stridskrafter på vår klot, något som var den ursprungliga anledningen att sammanslutningen kom av startbanan över huvud taget. Själva säger de att de finns till för att tala för vår jord genom att mana till lösningar genom handling. Deras vision är att tappra gärningar leder till en ljusare morgondag.

Grön fred på svenska, eller Greenpeace på traditionellt vis, fick sin uppstart av ett mindre antal fredsaktivister från Kanada i början av sjuttiotalet. Precis som praxis har fortsatt vara, handlade det om en uppmärksammad blockad för att förhindra kärnvapentester i Alaska. Konstellationen seglade sonika till ön Amchitka, i USAs kallaste delstat, för att nå sina mål. Under årens lopp har uppmärksammade blockader av exempelvis valfångare eller kärnenergi rönt stor uppmärksamhet, med den gemensamma nämnaren icke-våld och civil olydnad.

Jordens Vänner – radikala rättvisekämpar

Något mindre utbredd i vår nation är Jordens vänner, vars verksamhet trots allt varit aktiv i femtio år. De är den mest samhällskritiska av de organisationer vi lyft fram i den här artikeln. Själva kallar de sig Sveriges radikala miljöröst. Internationellt har de över två miljoner medlemmar i en bit över sjuttio länder. Deras globala namn är ”Friends of the Earth” och deras hjärtefrågor är en rättvist resursfördelning, hållbart samhälle samt hänsyn och respekt för djur. Främst utnyttjar föreningen arbetsmetoder som påverkar politiker via aktioner av civila individer.

Via sammankomster, utbildning och aktivism, själva eller gemensamt med likasinnade, arbetar de mot ett ekologiskt, hållbart samhälle världen över. Jordens Vänner har stark närvaro i Latinamerika, där de kämpar för regnskogens bevaring samt bidrar med stöd för utsatta grupper. I Ecuador och Brasilien har de till exempel aktiva projekt för att stärka framtiden för ekosystemet samt marginaliserade grupper i samhället. Deras engagemang inom marknadsföringsknepet ”Green Washing” är aktivt och intensivt. Föreningen delar exempelvis ut ”Svenska greenwashpriset varje år, en titel man inte bör vara stolt att förskansa.

Jytte Guteland kämpar för miljön

Ny klimatlag i Europa ett steg framåt – är det nog?

De tjugosju länderna i Europeiska Unionen har i veckan antagit en ny klimatlag som innebär en målsättning att vara fullständigt klimatneutrala senast 2050. Det betyder ett nettonollutsläpp av koldioxid. Ett delmål i nya klimatlagen 2021 är att utsläpp av växthusgaser skall ner till femtiofem procent innan år 2030. Europeiska kommissionen klargör att det är en angelägen prövning med möjlighet att skapa en tryggare framtid för alla. Målsättningen är att bli första klimatneutrala kontinenten.

Nationerna i unionen ska nå målen via mindre föroreningar, finansiellt stöd för grön teknik samt åtgärder för bevarandet av naturen. Varje nation uppmanas komma upp med en hållbar strategi för verklighetsgörande av de nya, avancerade målen. För Europaparlamentet var det blågula Jytte Guteland från Socialdemokraterna som förde talan. Parlamentets ambition var en växthusgasutsläppsminskning på sextio procent, en summa som förhandlades ner till slutgiltiga femtiofem procent, något hon säger till SvD vara nöjd med. Men den nya lagen har inte imponerat miljöorganisationer lika mycket.

Målet med Europeiska klimatlagen

  • Peka ut riktningen mot klimatneutrala nationer 22050 på ett ekonomiskt och rättvist sätt.
  • Komma fram med en metod för mätningar av resultaten i frågan
  • Föda en ekonomiskt trygg miljö för investerare
  • Säkerställa att klimatneutrala samhällen inte är en fråga som kan sopas under mattan

Kolsänkor och andra kryphål väcker känslor i klimatdebatten

Det är inget tvivel om att världen har vaknat till liv. Det historiska beslutet att lagstadga ett klimatneutralt samhälle innan 2050 är en tydlig signal till övriga nationer att dra sitt strå till stacken. Men klimatlagen har mötts av kritik från de mest miljömedvetna, av ett par olika anledningar. Bland annat säger Naturskyddsföreningen att målsättningen inte är tillräcklig för att nå de lägre målet från Parisavtalet, på max en och en halv procent graders uppvärmning globalt. Föreningen säger även att ökningen från fyrtio till femtiofem procents minskning enbart är hälften så stor som den borde vara. Kryphål som väcker misstro är största källan till oron.

Kritiken handlar bland annat om att de högflyktiga målet gäller för hela EU tillsammans, vilket öppnar upp för möjligheten att vissa nationer ”har råd” att halka efter i utsläppskampen, utan att kontinenten kan anses missa sina målsättningar. Den andra stora diskussionspunkten angående klimatlagen handlar om att länder trots allt får använda kolsänkor i beräkningarna för utsläppsminskningar, trots tuffa förhandlingar. En kolsänka är en ökande reservoar av kol, alltså världshaven och våra växter. I Sveriges fall är vår tillgång av skog en markant kolsänka. Eftersom två procent av de femtiofem får räknas som utsläppsminskningar, betyder det att de faktiska koldioxidutsläppen inte behöver minska i enlighet med överenskomna avtalet.

Den Gröna Given – Europas handlingsplan för hållbar framtid

Hela vår existens är hotad. Världens som vi känner den håller inte för våra utsläppstakter. En handlingsplan från Europa stakar ut de punkter som kräver omedelbar fokus. Den har döpts den gröna given och har varit ett utvecklande samarbete som klargör prioriteter mellan åren 2019-2014. Det handlar kortfattat om en ekonomisk plan som lyckas få med alla på den flytande arken innan det är försent. Klimatlagen är en produkt från den handlingsplanen. Ett modern system för tillväxt och resursintelligens för att skapa en stabil och hållbar ekonomi har sedan flera år varit ambitionen. För granskare av klimatlagen 2021 känns antagligen första punkten i listan märkligt bekant ut. Det ger förhoppningar för framtiden:

  • Nettonollutsläpp av koldioxid år 2050
  • Icke förnyelsebara resurser inte går hand i hand med ekonomisk tillväxt
  • Allt och alla inkluderade. Inga personer eller naturområden lämnade på efterkälken

Klimatlagen 2021 gör att EU leder vägen – det var på tiden

De val vi gör idag kommer eka i generationer. Koldioxidutsläpp har förödande effekt på naturen. Förövarna av utsläppen är en ojämn lista, där de rikaste länderna står för en oproportionerlig del av mängden. USA och Kina tillsammans står exempelvis för över hälften av utsläppen globalt. De länder med minst klimatavtryck blir hårdast drabbade av konsekvenserna, social ojämlikhet när den är som värst. Europa som helhet ligger en bra bit efter de bägge i den jämförelsen, även om våra länder ändå ligger på en solklar tredjeplats. Därför är den nya lagstiftningen så viktig, den tvingar övriga globala aktörer till drastisk handling.

Det är dystra siffror som måste förbättras markant om vi skall kunna se fram emot en trygg framtid för vår jord. Statistiken betyder att det finns rum för utveckling, den nya lagen är ett ambitiöst försök att göra just det. Eftersom problemet skyndats på av oss i väst, är det fullt rimligt att lösningen även ligger på våra axlar. Därför gör den nya lagen att vi börjar leda frågan internationellt, en källa för inspiration. Vi kommer inte nå målen om inte alla sitter i samma båt och ror tillsammans. Klimatlagen 2021 har trots kritiken byggt en Europeisk ark med möjlighet att rädda vår civilisation. Fortsatt tryck på makthavare och en aktiv kamp för hållbar framtid, från lokalt engagemang till global dialog är receptet. Framtiden kan fortfarande vara våran, förändring börjar med oss individuellt och förändringens tid är här i full kraft!

Hållbar konsumtion är framtiden

Hur vet man om plast verkligen är biologiskt nedbrytbar och komposterbar

Det finns kritik riktat mot biologisk nedbrytbar plast, som i många fall grundar sig på att termen används flitigt i marknadsföringssyfte. Mothuggen beror på att biologiskt plast inte nödvändigtvis betyder miljövänlig. Hos oss hittar du bara biologiskt nedbrytbara och komposterbara produkter. Skonsamt mot miljön. Att materialet är helt nedbrytbart i en vanlig kompost vet vi, för materialet är granskat och certifierat av några av världens främsta organisationer.

European Standard EU 13432 – den viktigaste att ha koll på

Genom att bedöma ett material utifrån olika direktiv har EU skapat en standard för att kategorisera biologiskt nedbrytbar plast. Kortfattat kräver mallen att materialet försvinner från komposten på mindre än tolv veckor och är biologiskt återvunnet efter sex månader.

I dagsläget finns det ingen gemensam standard internationellt. Istället har flera länder och regioner individuella bedömningsorgan som kontroller biologiskt nedbrytbar plast på respektive platser. Exempelvis har Australien, Belgien och Frankrike alla avancerade standarder för granskning av biologiskt nedbrytbar plast.

Standardens kriterier för Biolgiskt nedbrytbar och komposterbar plast:

  1. Hur materialet bryts ner biologiskt
  2. Vilken påverkan det har på komposteringsprocessen
  3. Om det brytas ner av mikrober
  4. På vilket vis plasten påverkar kompostens klass

OK Home Compost från TÜV – respekterad certifiering

TÜV leder utvecklingen. Kompostering kan minska volymen organiskt avfall avsevärt. Hemkompostering ställer särskild krav på biologiskt nedbrytbara och komposterbara produkter, eftersom mängden avfall och temperaturen är lägre än vid industriell variant, som hos rötgasanläggningar. Den österrikiska organisationen hette förr Vincotte och bidrar med ytterst strikta krav för certifiering och är en internationell måttstock för kvalitet.

Fler certifieringar av våra biologiskt nedbrytbara plastpåsar

Sedan 2006 har den italienska organisationen CIC bidragit med en certifiering för komposterbar plast. Det är ett samarbete från flera sydeuropeiska giganter som gett märket med det gröna lövet. Det betyder kortfattat att godkända produkter kan komposteras utan att påverka slutprodukten negativt. Totalt har nitton företag godkänts.

Biogdegradable Products Institute (BPI) är ett amerikanskt initiativ för att främja produktion, bruk och lämpligt slutskede av ett materials liv. De drivs av vetenskap och arbetar för att material och produkter skall vara helt integrerbara med den natur som fött de. De bidrar med en pålitlig certifiering som ställer hårda krav på biologiskt nedbrytbara produkter

DIN CERTCO är ett internationellt företag baserat i Tyskland som samarbetar med amerikanska BPI. De har en strikt certifiering för komposterbara produkter de märker med åtråvärda DIN-Geprüft test mark.

För klimatmålen behövs biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast

Världen är rörande överens, plast i naturen är ett problem som inte kan ignoreras. Samtidigt är plast ett av världens mest mångsidiga och utbredda material. Den moderna vardagen hade tveklöst tett sig markant annorlunda utan rostfria och böjbara produkter. Genom att välja biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast minimerar du ditt klimatavtryck och bidrar till en hållbar konsumtion för framtiden. Det är det enkelt att stå bakom!

WWF skyddar djurlivet världen över

Världsnaturfonden WWF – 60 år av miljöarbete

Redan 1961 grundades Världsnaturfonden WWF i Schweiz, där organisationen fortfarande har sitt högkvarter. I Sverige aktiverades den politiskt oberoende stiftelsen tio år senare. Akronymen WWF står för ”World Wide Fund for Nature” och verksamheten finansieras till största del av frivilliga bidrag från allmänheten.

Idag har sammanslutningen verksamhet i hundratrettio länder och fler än fem miljoner stödjare världen över, vilket gör den till en av världens största miljö och naturkämpar. En majoritet av Sveriges befolkning är förtrolig med den profilerade pandan som pryder deras logotyp. Vet lika många vad det är som organisationen verkligen gör?

WWF mission – det handlar om framtiden

WWF är enligt de själva ”hela världens naturvårdsorganisation”. Det är i grunden en enkel filosofi. Världsnaturfonden arbetar för att främja en symbios mellan människa och natur, genom att hindra ödeläggandet av naturliga ekosystem. Föreningen involverar sig inom klimat- och naturfrågor genom både kortsiktiga och långsiktiga operationer. De är essentiella för att stävja klimatförändringar, utrotande av flora och fauna samt ödeläggande av oexploaterad natur.

Just arbetet med utrotningshotade arter såsom snöleoparder, lejon, orangutanger eller pandor är något som länge kännetecknat den viktiga europeiska föreningen. Det är enkelt att bli delaktig i lösningen. Genom att bli fadder, volontär, medlem eller helt enkelt bidra med en gåva bistår du till att Världsnaturfondens verksamhet fortsätter påverka världens natur på ett positivt sätt.

Världsnaturfondens arbete i Sverige

I vårt avlånga land initierades verksamheten främst som en insamlingsorganisation. Det var en diskret början, där första åren enbart bestod av Sven Wahlberg och en sekreterare. Efter generösa donationer av bland annat Wallenbergstiftelsen, har den svenska filialen vuxit till över hundra personer på kansliet med säte på Ulriksdals slott. Det är hans majestät konungen som är ordförande för föreningen i Sverige. Hans tidiga, offentliga intresse i natur och miljöfrågor var en av anledningarna till att han erbjöds den hedersamma positionen.

Projekt som förts i vårt land eller av den blågula filialen av WWF Världsnaturfonden inkluderade i sin begynnelse arbete för bevarandet av vår fjällräv, men även internationella projekt som gav assistans till naturmässigt viktiga områden på Galapagosöarna, där Darwin producerade sin evolutionsteori. Även spanska Coto Dònana, som fortfarande är en nationell park i den sydeuropeiska nationen, fick tidigt ekonomisk assistans från blågula naturkämpar. Idag omsätter WWF över sjuttio miljoner kronor och är tillsammans med Greenpeace och Naturvårdsverket en av de tre största miljöorganisationerna i vår nation.

WWF Världsnaturfondens tre övergripande arbetsområden:

Bekämpar klimatkrisen globalt – med lokalt arbete

Nätverket av miljökämpar har klara mål gällande arternas överlevnad. Biodiversitetsmålen innebär att de mest speciella miljöerna på vår jord är intakta och erbjuder en fortsatt hållbar framtid år 2050. De verkar för att främja biologisk mångfald inom världens viktigaste naturområden. Det innebär kortfattat att bestånd de viktigaste arterna ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt är intakt bevarade är 2020. Det är svåra mål väl värda att eftersträva.

Klimatmässigt har WWF ett gediget arbete bakom sig och deras fotavtrycksmål speglar den ambition föreningen har miljömässigt. Ett hållbart samhälle där det samlade mänskliga fotavtrycket inte överstiger jordens förmåga att bevara livskraftiga bestånd, samt en rättfärdig uppdelning av planetens kapital 2050. Vi stödjer WWF Världsnaturfonden på alla plan och applåderar deras vision av en hållbar framtid för växter, djur och människan.

Nedbrytbar plast för framtiden

Nedbrytbar plast ett brett begrepp – med en del förvirring

Biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast är på frammarsch. Precis som vanlig plast finns det olika varianter, något som gjort att begreppet Bioplast ibland hamnat i blåsväder. Det beror på att alla sorter inte är lika miljövänliga som antyds. Ordet kan betyda att materialet enbart är biobaserat, men också att det är biologiskt nedbrytbart eller till för att utnyttjas i kombination med vävnad i kroppen. Ett bra sätt att undvika missförstånd är att vara noggrann med de termer man använder. I vårt fall använder vi biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast i våra produkter, men vad betyder det egentligen?

Biologiskt nedbrytbar plast betyder neutral kolcykel

Plaster som är biologiskt nedbrytbara innebär att mikroorganismer klarar av att erodera materialet till naturliga ämnen, såsom vatten, koldioxid och biomassa. Massan har en neutral kolcykel. Kortfattat handlar det om kolets resa mellan de kolreservoarer som finns i vår värld, alltså atmosfären, hydrosfären, biosfären samt geosfären. Den snabba processen tar runt tio år och inkluderar inte den sistnämnda sfären. Jämför med fossila produkter som återkommer på hundratusen gånger så lång tid så blir fördelarna klara.

Den biologiskt nedbrytbara produktionen av plast står för för runt en procent av den totala tillverkningen internationellt. Det är en siffra som kommer öka de närmaste åren, då industrin som anställer 1,6 miljoner människor i Europa, anpassar sig efter efterfrågan och teknikens framsteg gör att nedbrytbara bioplaster kan användas till allt mer. De plastsorter som främst nyttjas i bioindustrin idag, som både är biobaserade och biologiskt nedbrytbara är biologiska varianter av Polyaktid, Polyhydroxyalkanoates och Polyester. Det går att återvinna runt tio procent av biologiskt nedbrytbar plast, oavsett om den är komposterbar eller inte.

Komposterbar plast – bara att slänga på komposten?

Det är viktigt att påpeka att många nedbrytbara plaster enbart är klassificerade som komposterbara industriellt, något som gör att de inte kan nyttjas på biogasanläggningar eller komposter. Det handlar om tiden och temperaturen som krävs för naturen att ha sin gilla gång. Det finns flera vis att utvinna komposterbara plaster. Det vanligaste är att någon form av stärkelse från förnyelsebara grödor används, exempelvis majs, potatis, sockerrör, betor eller mjölksyra. Genom att säkerställa konsumtion av plastprodukter som har högre komposterbar grad bidrar du positivt till kampen mot växthuseffekten.

För att en biologisk plastsort skall kunna slängas på en vanlig kompost behöver den brytas ner på mellan sex och tolv veckor, enligt den europeiska standarden EN 13432. De produkterna kan med fördel nyttjas på rötgasanläggningar, där avfall används till att skapa fordonsbränsle, elektricitet eller värme. Avfallet kan även slängas direkt på komposten. Den europeiska organisationen TÜV Austria har en certifiering de döpt till ”OK compost HOME”, som gör det enkelt att hitta klimatsmarta plastprodukter med minimal klimatpåverkan. Riktlinjerna för certifikatet togs fram redan 2003 och varit en riktpunkt för andra europeiska organisationer sedan dess.

Fördelar med Biologiskt nedbrytbar plast

  • Minskning av plastavfall
  • En neutral kolcykel för biomassa
  • Nedsättning av materialåtgång vid tillverkning
  • Förnyelsebar råvaror som stärker vårt jordbruk

Skrämmande siffror i plastbranschen

Totalt produceras nära fyrahundra miljoner ton plast i världen varje år. Nästan tre fjärdedelar av den samlade produktionen hamnar på soptippar eller direkt i naturen. Ansamlingen av avfall i våra vatten är ett gigantiskt problem där liknelsen av en extra kontinent av plast är vanligt förekommande. Det är en skrämmande sinnesbild som manar till handling. Vi delar ansvaret och lösningen finns i våra kollektiva händer.

Miljontals djur mister livet årligen direkt eller indirekt på grund utav plastavfall och beståndet av marint liv har påverkats markant av det svårnedbrytbara, moderna, allsidiga materialet. Vår plastkonsumtionen djur och natur på ett katastrofalt vis – det är det få som argumenterar emot. Kombinerat med en negativ effekt på växthuseffekten samt förbrukning av icke förnyelsebara resurser är det tydligt att vi behöver nya lösningar för att stävja problemen. Plast i haven har effektivt lyckats kontaminera en av våra allra viktigaste tillgångar.

Icke nedbrytbara plastpåsar kvar i naturen lång tid

De sjuttiofyra påsar den genomsnittliga svensken årligen kånkar hem uppgår kollektivt till närmare en miljard påsar. Bara i Sverige. Det gör det enkelt att förstå problematiken på en global nivå. En vanlig plastpåse kan brytas ner till mikroplast på mellan ett eller två decennium, som i sin tur tar flera hundratusen år för naturen att hantera. I Sverige finns fortfarande inget förbud mot produkten, som exempelvis Kenya, Taiwan, Montreal; New York, Malibu och Seattle infört eller planerar att införa.

EU har ett mål på att förbrukningen skall minska ner till fyrtio stycken per person inom fyra år. I dagsläget ligger vi under kurvan, men fortfarande en bra bit från målsättningen. Skall den riktlinjen lyckas nås krävs det förändringar på konsumentnivå, även om plastskatten påverkat åtgången markant. Genom att istället välja komposterbar plast bidrar du positivt till vår gemensamma kamp. Uttrycket ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” är en paroll väl förenlig med kampen för vår jords framtid.

Plast i haven stort problem

Handla rätt – miljösmarta soppåsar bra justering

Många amerikanska filmer skildrar det faktum att avfallsbranschen är rutten. Plast, elektronik och annat vådligt avfall är en jätteindustri där en bra avkastning prioriteras framför hållbara lösningar för naturen. Sopindustrin är infiltrerad av profitörer som väljer pengar före framtid. Här i norr är vi inget undantag och det finns ingen anledning att låtsas vi inte kan bli bättre, även om problemen i fattiga länder är mer iögonfallande – skapade av den rikaste eliten av världens nationer.

För sann förändring behövs ett globalt samarbete och klimatsmarta individuella val på daglig basis. Genom att förlita oss på företag, där vikten av kortsiktig profit vinner över hållbara lösningar gör vi oss själva en otjänst. Tillsammans kan vi ta makten från dessa skurkar genom att utnyttja vår kollektiva kraft som konsumenter.

Förändring är oundvikligt – framsteg är fött ur arbete

Det är enkel matematik. Förra århundradet fyrdubblades nästintill världens befolkningen och ökningen väntas inte sakta ner. Vi konsumerar mer individuellt än någonsin och i många avseenden har vi aldrig haft det bättre. Inte när det gäller vårt klimatavtryck dock, som bidrar med skrämmande siffror. Globalt uppskattas exempelvis mellan åtta och tretton ton plast hamna i naturen varje år. Det samlade avfallet från världens befolkning växer dagligen och många moderna eldsjälar har vigt sitt liv åt frågan. Trots det fortsätter miljöbovar sko sig på framtidens bekostnad. Det måste sluta!

Vi ansvarar själva för vår situation och lösningen måste komma från oss konsumenter. Om frågan fortsätter vara i händer på multinationella konglomerat har vi facit framför oss – svaret är dystra siffror. Oavsett om man granskar den osande sopfrågan individuellt, nationellt eller globalt finns det mycket att göra. Världens makthavare kastar runt skuldfrågan som en het potatis. Ämnet lockar oss dock från ett perspektiv av lösningar, snarare än sökandet efter syndabock.

Världen har samlats bakom en gemensam klimatplan. Det internationella Parisavtalet förhandlades fram i slutet av 2015 och trädde officiellt i kraft i slutet av 2016. Att så många av världens länder kom överens om gemensamma insatser för att sakta ner uppvärmande av jorden . Kortfattat innebär avtalet som USA nyligen återanknöt sig till att förhindra att världens temperatur stiger med mer än två grader. För att nå framgång krävs det att vi gör en hel del förtändningar. På individnivå innebär det kraftigt reglerande av vår konsumtion. Om vi privat gör det som behövs för att trygga en stabil fauna har vi en chans. Det handlar om vår framtid och det är dags att vi gör det som måste göras – helt enkelt.

Den industriella revolutionen har fött en ny era – plaståldern

Plast kommer inte försvinna ur vår vardag. Materialet möjliggör vår moderna vardag och dess mångsidighet och hållbarhet har gjort det till ett av världens mest använda material. Så vanligt att sandbrist är en reell verklighet inom en snar framtid. En av de största nackdelarna med traditionell plast är hur gravt det påverkar vår natur. Många plasttyper skapas av fossilt material och är extremt svårnedbrytbart på naturlig väg, varför plast i haven fortsätter öka.

Genom att välja biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast i vardagen eliminerar vi effektivt det negativa klimatavtryck pvc, polyeten eller polyamid har på jorden . Frågan sträcker sig från komplicerade internationella förhandlingar till små, vardagliga beslut av flera miljarder människor. Det handlar om allt samtidigt och för att skapa en trygg vardag för framtidens generationer behöver vi agera nu – det finns ingen tid att vänta!

Sex klimatsmarta handlingar alla kan göra

  • Använd alternativa fortskaffningsmedel som inte drivs av fossilt bränsle
  • Kontrollera ditt klimatavtryck med hjälp av kalkylatorn framtagen av WWF
  • Hushåll med din elkonsumtion – stäng av lampor och apparater när de inte är i bruk
  • Byt ut kött mot grönt – animaliska produkter lämnar högt klimatavtryck
  • Använd naturligt nedbrytbara produkter i möjligaste mån
  • Handla mindre och återvinn mer

En klimatsmart vardag är inte ett val, det är ett ansvar

Bli klimatsmart! Det är en hållbar individuell lösning som vid enad front gör skillnad. Världsnaturfonden står bakom en rapport som varnar för att om nedskräpningen av våra vatten fortsätter med dagens takt, kommer det finnas mer plast än marint liv i haven i mitten av detta århundrade. Det är ett skamfullt faktum fött ur okunskap snarare än illvilja, det är åtminstone vår förhoppning. Informationssamhället vi kallar nutid har möjligheten att skapa konsensus för förändring. Det är vårt ansvar att utnyttja kunskapen för att skapa en jord som håller även för tidens tand.

Kollektiva justeringar kan minska problemet innan det är försent. I grunden är principen för framgång enkel. Tillför inte avfall till naturen från första början, använd förnyelsebara resurser och återvinn så mycket som möjligt. Vill vi stävja problemet innebär det stora ändringar i vår vardag. Det är värt det!

Biologiskt nedbrytbara och komposterbara soppåsar – en värdig start

Hur många soppåsar har du personligen slängt i ditt liv? I gemensam form har de troligtvis bidragit till påskyndandet av växthuseffekten. Genom att välja biologiskt nedbrytbara och komposterbara avfallspåsar skapar du en positiv justering i den globala kampen för frisk och hälsosam moder jord. Det är inte den enda förändringen som hushåll behöver göra för att bromsa växthuseffekten, men det är en bra början!

Plast en naturlig del av livet

Plast – vi reder ut begreppen

Samlingsbegreppet plast är ett omtvistat ämne som väcker känslor på global nivå. Plast i haven är ett växande problem och materialets klimatpåverkan innebär stora mängder utsläpp som skyndar på växthuseffekten. Trots det är plast en viktig del av vår vardag. Hur hade din dag sett ut utan tandborste, schampoflaska eller telefon?

Plast har fått ett dåligt rykte. Något som ofta glöms bort i debatten är att det finns många olika sorter och deras inverkan på miljön skiftar starkt, beroende på vilken typ man granskar. Gemensamma karaktärer är att plast är rostfritt, isolerande och billigt – något som gjort materialet till vår tids mest använda.

Oljebaserad plast finns överallt i vår vardag

Idag utvinns de flesta plastsorter från råolja eller naturgas, men långt ifrån alla. I början av förra seklet var det stenkol som var främsta ursprungsmaterial. Sedan femtiotalet har produktionen av plast stadigt ökat. Idag är siffran 280 ton varje år. De har också en hel del tillsatser och vissa är rent giftiga för oss människor. I modern tio har Bioplaster blivit allt vanligare, som har sin källa i förnyelsebara resurser.

Dessa är de mest förekommande traditionella plastsorterna:

  • Polyeten (PE) – leksaker, plastpåsar och flaskor
  • Polyetentereftalat (PET) – plastflaskor, textilier och förpackningar
  • Polykarbonat (PC) – Stöttåliga fönster, DVD-skivor och gatlampor
  • Polypropen (PP) – förpackningar och matbehållare
  • Polyvinylklorid (PVC) – avloppsrör, slangar, klädtryck och medicinskt material

Vi är relativt dåliga på att sortera ut plast ur vår vardag, jämfört med glas eller pappförpackningar. Runt fyrtionio procent av vårt plastavfall återvinns, mot nittiotre procent av alla glasförpackningar. Det lämnar utrymme för förbättring. Tacksamt är att utvecklingen inom hållbara lösningar på plastfronten har gått stadigt framåt. Idag finns det fossilfria alternativ som håller måttet både inom mångsidighet och resurssnålhet.

Biobaserad plast är lösningen – men inte heller helt okomplicerat

Det finns moderna plastsorter som utvinns av hållbara resurser, ett område som UNEP säger är hoppfullt för framtiden. Precis som vanlig plast utvinns biobaserade på olika sätt och av olika råmaterial.

Biobaserade plaster är delvis tillverkade av förnyelsebart material , exempelvis avfall, majs, socker eller potatis. Den återvinns också relativt långsamt och fossil energi har troligtvis varit inblandad i tillverkningsprocessen. När det gäller återvinning är biobaserad PE (Polyeteten) lika komplicerad som deras fossila motpart.

Biologiskt nedbrytbara plaster innebär ett material som kan återvinnas naturligt. Alltså brytas ner av mikroorganismer till vatten, massa och koldioxid. Kortfattat kan du slänga sådan plast i komposten. Det finns flera olika typer, men det de har gemensamt är att de är industriellt komposterbara.

Genom att konsumera nedbrytbara plaster i största möjliga mån sätter vi press på industrin att lösa hållbara alternativ till oss konsumenter. Det behöver vår jord. Vi har makten i våra händer – det är dags att vi använder den!