Dokumentären SeaspiracyNetflix väcker känslor till liv. Den visuella skapelsen handlar om hur vi behandlar havet, från plastnedskräpning till överfiskning, där sistnämnda blir fokuspunkt i granskningen. Brittiske regissören Ali Tabrizis har skapat en film som inte är rädd att följa pengarna, till de verkliga profitörerna i dramat, för en gångs skull. Den frispråkiga dokumentären har fått en hel del starka reaktioner som mothugg, bland annat av medverkande i filmen.

Den känsloladdade skildringen har fått stor spridning på sociala medier och många internationella miljöorganisationer har kommenterat filmen i längd, med siffrorna som helmantlade kulor i debatten. Det är skrämmande siffror. Det är effektivt. Bojkotta fisk är en åsikt som hörs allt oftare. Industriella röster manar till lugn. Vad skulle de annars göra?

Punkterna som Seaspiracy tar upp kräver uppmärksamhet

Överfisket av våra hav av pågår för fullt Det är något som dokumenterats väl i den nya Netflix-filmen och spridits som löpeld på exempelvis Facebook. De siffror som Seaspiracy publicerar väcker djup ilska, det är trots allt liv det handlar om. Lite respekt tack. Få hade nog föreställt sig verkligheten så bister som den faktiskt är. Man känner sig tagen på sängen och första tanken är att aldrig mer äta fisk, trots att marint tillskott i vår kost varit en självklarhet i millennier. Så ansvarslöst av oss att hamna här. Plötslig känns domedagsfilmer med karg och mörk framtid fri från liv inte längre lika avlägsna. En industri som anställer tvåhundra miljoner människor direkt eller indirekt är knappast enkel att avlägsna, eller reglera effektivt. Det betyder inte att vi inte måste försöka.

Närmare tre triljoner fisk lämnar havet varje år, varav många är åskådare som slukas med av den gigantiska industrin trots brist på önskvärdhet. Upprörande. Under åren har fiske lämnat miljontals kilometer av fisknät i haven, procentuellt en mycket större mängd än den av sugrör, som är en produkt som varit i blåsväder det senaste. De plastprodukterna är förmodligen tillverkade av icke förnyelsebar plast oavsett, med flera hundra år lång nedbrytningstid. Världens hav är en viktig kolsänka och det destruktiva förhållningssättet en miljardindustri har på vår naturliga rikedom smärtar på samma gång som det skapar seriösa negativa effekter för oss alla. Att våra korallrev på jorden nästintill försvunnit? Effekt av aggressivt fiske och en visuell skada det är svårt att förringa. Men vad är lösningen?

Seaspiracy visar övergrepp som bryter mot internationella lagar

Allmänt beundrade marina arter skyfflas undan trots förbud och slaktas utan nåd, för att tjäna några kronor av nationer och individer utan eftertanke. Utan respekt för det liv som släcks eller vilka ekosystem som rubbas, profiterar fiskindustrin på havets bekostnad. Enligt earth.org. är det ett faktum vi alla får betala för. Hade det varit bättre att de miljontals arbetarna i fiskeindustrin jobbade inom verksamheter designade för en hållbar framtid istället?

Ökad produktionskapacitet av förnyelsebara produkter som komposterbara avfallspåsar, biogas eller solcellsenergi är framtiden, inte destruktiva industrier som suger livet ur vår jord för profit. Vi som konsumenter har kraft att påverka via våra val, dags att utnyttja den i full effekt. Kanske är det fullt engagemang av all som nya klimatlagen 2021 behöver för att nås. Dags för gräsrotsaktivister att leda marschen mot en bättre morgondag, för de som leder vägen idag bryr sig om fel grejer.

Marknadsföring utan integritet ständigt i fokus

Hållbart fiske verkar vara senaste marknadsföringsjippot som seriöst tappat i förtroende bland konsumenter. Det är svårt att inte se igenom de monetära drivkrafter som styr industrin, efter att det så effektivt slängs i ansiktet på oss i Seaspiracy dokumentären. Det spelar ingen roll att de exakta siffrorna kan debatteras, eller det faktum att intervjuade objekt inte uppskattar hur deras anseende fläckas efter en orättvis porträttering i filmen. De bevis på överfiske och skrupellösa metoder industrin använder kan inte argumenteras, eftersom det är fångat på film.

Det är en riktad film där fiskkonsumtion påvisas ha en hel del negativa effekter på havet och den tänjer på gränserna i sin skildring. Samtidigt bidrar den med aldrig förr fångade scener som manar till förändring nu. Plast i haven är ett problem som länge aktiverat eldsjälar världen över. Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen och WWF är bara ett fåtal av alla de organisationer som satsar stora resurser på bevaringen av havet genom utbildning och reglering av plastkonsumtion., Då borde en global verksamhet som bidrar med skrämmande siffror för framtiden av våra vatten vara av högt intresse.

Att dialogen förs om den katastrofala effekt finansiella institutioner har på våra marina bestånd är av godo. Att inkörsporten var en annan fråga som likvärdigt påverkar vår värld negativt visar bara att allt vi gör sitter ihop. Det ena förtar inte det andra, de gör varandra starkare unisont. Det betyder inte att plast i haven bidrar med individuella problem för vår naturella välfärd som på samma vis kräver engagemang och förändring. Vi behöver agera nu, för att framtidens flora av arter i haven inte skall decimeras utan möjlighet till återhämtning, för att vi vill ha fiskpinnar billigt.

Kritiken är nästan lika intressant att följa som Seaspiracy

Flera av de stora märkena som filmskaparen hänger ut har protesterat rigoröst, med målsättning att sky sig de anklagelser som Seaspiracy på Netflix gör gällande. Det känns ganska väntat om man granskar frågan som lekman, globala konglomerat med fuffens som affärsmodell tenderar att vara defensiva i sin natur. Mycket av kritiken handlar om påståendet att haven kommer vara tomma på fisk 2048. Oavsett om det är bokstavligt sant eller inte, bidrar kreationen med aldrig förr dokumenterat material som tveklöst drar bort ridån från de mörkare krafter som härjar på våra hav. Bra gjort.

Det är sant att filmen är dramaturgiskt friskapande och kräver engagemang för en fråga där de flesta verkar vilja stoppa huvudet i sanden. Från plast i haven, till en djupdykning runt frågan om kommersiellt fiske och allt det kostar vår jord, den gemensamma nämnaren är en hållbar livsstil med minimalt klimatavtryck. Det räcker inte med klimatsmarta soppåsar, men alternativ konsumtion är en del av den förändring som varje individ behöver ta ansvar för på vardaglig basis. Frågan är om minskad eller stoppad fiskkonsumtion har en positiv effekt för vår jord? Utan tvivel skulle de delfiner, hajar, sköldpaddor och tusentals fiskar som porträtteras i filmen tycka det.

Filmen manar till handling – är ett fiskfritt liv enda lösningen?

Visuella bevis där vackra havsvarelser som delfiner, valar, sälar och allt annat som fastnar i näten och slaktas utan pardon eller eftertanke ställer frågan hur mycket det här måste hända för att det skall bli en vardag för alla inblandade. Hos fiskeindustrin verkar det vara svårt att hitta välvilliga aktörer, oavsett var man letar. Fusk med gröna märkningar verkar tämligen utbredd och ”Greenwash-are” som lovar ekologiskt och hållbart tjänar storkovan. Det är en skrämmande verklighet som för tankarna till utrotningen av bison av nyanlända i det nya Amerika för 400 år sedan, fast idag. Seaspiracy är enligt Aftonbladet effektiv, det håller vi med om. Hur kan vi låta dessa övergrepp mot vårt hav hålla på?

Är det dags att slänga fisken på hyllan? Det tycker vi varje individ bör svara på själv, oavsett om det är jakande eller nekande. Sant är att fiskeindustrin påverkar haven ofantligt, eventuellt med följder vi aldrig kommer kunna läka, oavsett vad vi gör. Det är det svårt att sätta ett pris på. Bortfall av jobb eller kostvanor som ändras blir verklighet tills slut oavsett, om vi fortsätter såhär, kanske lika bra att bara göra förändring nu direkt, på en kollektiv, global nivå. Vad hade det haft för effekter på vår gemensamma framtid?

Seaspiracy skapar aktivitet – det är bra

Precis som tanklös skövling av Amazonas naturresurser är haven ett område där vår gemensamma makt måste skapa förändring. Hur verkligheten ser ut idag vet vi, det håller inte måttet på länga vägar. Därför vill vi skapa opinion för förändring via engagemang i frågan på alla sätt möjliga, exempelvis via vår blogg där vi regelbundet uppdaterar med intressanta nyheter Vi säger tack till Seaspiracy, en skrämmande film med engagerande innehåll som manar till handling. Vi följer med strömmen och vårdar våra hav så gott vi kan vid varje tillfälle som ges. Det är det minsta man kan göra får vår natur.