Jytte Guteland kämpar för miljön

De tjugosju länderna i Europeiska Unionen har i veckan antagit en ny klimatlag som innebär en målsättning att vara fullständigt klimatneutrala senast 2050. Det betyder ett nettonollutsläpp av koldioxid. Ett delmål i nya klimatlagen 2021 är att utsläpp av växthusgaser skall ner till femtiofem procent innan år 2030. Europeiska kommissionen klargör att det är en angelägen prövning med möjlighet att skapa en tryggare framtid för alla. Målsättningen är att bli första klimatneutrala kontinenten.

Nationerna i unionen ska nå målen via mindre föroreningar, finansiellt stöd för grön teknik samt åtgärder för bevarandet av naturen. Varje nation uppmanas komma upp med en hållbar strategi för verklighetsgörande av de nya, avancerade målen. För Europaparlamentet var det blågula Jytte Guteland från Socialdemokraterna som förde talan. Parlamentets ambition var en växthusgasutsläppsminskning på sextio procent, en summa som förhandlades ner till slutgiltiga femtiofem procent, något hon säger till SvD vara nöjd med. Men den nya lagen har inte imponerat miljöorganisationer lika mycket.

Målet med Europeiska klimatlagen

  • Peka ut riktningen mot klimatneutrala nationer 22050 på ett ekonomiskt och rättvist sätt.
  • Komma fram med en metod för mätningar av resultaten i frågan
  • Föda en ekonomiskt trygg miljö för investerare
  • Säkerställa att klimatneutrala samhällen inte är en fråga som kan sopas under mattan

Kolsänkor och andra kryphål väcker känslor i klimatdebatten

Det är inget tvivel om att världen har vaknat till liv. Det historiska beslutet att lagstadga ett klimatneutralt samhälle innan 2050 är en tydlig signal till övriga nationer att dra sitt strå till stacken. Men klimatlagen har mötts av kritik från de mest miljömedvetna, av ett par olika anledningar. Bland annat säger Naturskyddsföreningen att målsättningen inte är tillräcklig för att nå de lägre målet från Parisavtalet, på max en och en halv procent graders uppvärmning globalt. Föreningen säger även att ökningen från fyrtio till femtiofem procents minskning enbart är hälften så stor som den borde vara. Kryphål som väcker misstro är största källan till oron.

Kritiken handlar bland annat om att de högflyktiga målet gäller för hela EU tillsammans, vilket öppnar upp för möjligheten att vissa nationer ”har råd” att halka efter i utsläppskampen, utan att kontinenten kan anses missa sina målsättningar. Den andra stora diskussionspunkten angående klimatlagen handlar om att länder trots allt får använda kolsänkor i beräkningarna för utsläppsminskningar, trots tuffa förhandlingar. En kolsänka är en ökande reservoar av kol, alltså världshaven och våra växter. I Sveriges fall är vår tillgång av skog en markant kolsänka. Eftersom två procent av de femtiofem får räknas som utsläppsminskningar, betyder det att de faktiska koldioxidutsläppen inte behöver minska i enlighet med överenskomna avtalet.

Den Gröna Given – Europas handlingsplan för hållbar framtid

Hela vår existens är hotad. Världens som vi känner den håller inte för våra utsläppstakter. En handlingsplan från Europa stakar ut de punkter som kräver omedelbar fokus. Den har döpts den gröna given och har varit ett utvecklande samarbete som klargör prioriteter mellan åren 2019-2014. Det handlar kortfattat om en ekonomisk plan som lyckas få med alla på den flytande arken innan det är försent. Klimatlagen är en produkt från den handlingsplanen. Ett modern system för tillväxt och resursintelligens för att skapa en stabil och hållbar ekonomi har sedan flera år varit ambitionen. För granskare av klimatlagen 2021 känns antagligen första punkten i listan märkligt bekant ut. Det ger förhoppningar för framtiden:

  • Nettonollutsläpp av koldioxid år 2050
  • Icke förnyelsebara resurser inte går hand i hand med ekonomisk tillväxt
  • Allt och alla inkluderade. Inga personer eller naturområden lämnade på efterkälken

Klimatlagen 2021 gör att EU leder vägen – det var på tiden

De val vi gör idag kommer eka i generationer. Koldioxidutsläpp har förödande effekt på naturen. Förövarna av utsläppen är en ojämn lista, där de rikaste länderna står för en oproportionerlig del av mängden. USA och Kina tillsammans står exempelvis för över hälften av utsläppen globalt. De länder med minst klimatavtryck blir hårdast drabbade av konsekvenserna, social ojämlikhet när den är som värst. Europa som helhet ligger en bra bit efter de bägge i den jämförelsen, även om våra länder ändå ligger på en solklar tredjeplats. Därför är den nya lagstiftningen så viktig, den tvingar övriga globala aktörer till drastisk handling.

Det är dystra siffror som måste förbättras markant om vi skall kunna se fram emot en trygg framtid för vår jord. Statistiken betyder att det finns rum för utveckling, den nya lagen är ett ambitiöst försök att göra just det. Eftersom problemet skyndats på av oss i väst, är det fullt rimligt att lösningen även ligger på våra axlar. Därför gör den nya lagen att vi börjar leda frågan internationellt, en källa för inspiration. Vi kommer inte nå målen om inte alla sitter i samma båt och ror tillsammans. Klimatlagen 2021 har trots kritiken byggt en Europeisk ark med möjlighet att rädda vår civilisation. Fortsatt tryck på makthavare och en aktiv kamp för hållbar framtid, från lokalt engagemang till global dialog är receptet. Framtiden kan fortfarande vara våran, förändring börjar med oss individuellt och förändringens tid är här i full kraft!